Plötsligt upptäckte jag att jag kanske blivit lite gammal ändå. När BLOOD SIMPLE, bröderna Coens första film, kom 1984, lanserades de två filmskaparna som Sam Raimis kompisar; det var Raimis namn som skulle sälja filmen - och Raimi och EVIL DEAD kände jag ju till. Och det är längesedan nu. Coens och Raimi är väl fortfarande kompisar, men deras karriärer har skjutit fart rejält - och två håll. Raimi är nu lite av en maktfaktor i Hollywood, medan Coens blivit hyllade och respekterade filmskapare.
Med NO COUNTRY FOR OLD MEN fick Coens något av en comeback, efter att hade varit nere i en liten svacka. INTOLERABLE CRUELTY och framför allt LADYKILLERS var inget vidare. Här har vi nu deras nya film, och för första gången på länge tävlade den inte i Cannes - något jag faktiskt tycker är lite skönt. Jag har gjort så många Coen-reportage från Cannes att jag tröttnat, jag kommer inte på fler sätt att skriva om dem så att det känns nytt och fräscht varje år, bortsett från detaljerna om filmen de tävlar med.
Jag hade inte läst ett dugg om vad BURN AFTER READING handlar om innan jag såg den, och trailern säger ingenting om handlingen. Således hade jag ingen som helst aning om vad jag skulle få uppleva, mer än att de som redan sett filmen hävdat att den är mycket bra och rolig.
Och det är den!
John Malkovich är en analytiker på CIA som säger upp sig och beslutar sig för att skriva sina memoarer. Manuset har han på en CD-skiva, vilken han tappar på en gym, på vilket Frances McDormand och Brad Pitt jobbar. En städare hittar discen och Pitt stoppar den i en dator - och det han får se tror han är hemliga underrättelseuppgifter. McDormand behöver pengar till en plastikoperation, så hon och Pitt försöker sälja skivan till ryssarna. Samtidigt letar McDormand desperat efter en pojkvän och dejtar karlar på nätet. En kille hon träffar jobbar på finansdepartementet. Han spelas av George Clooney, och av en tillfällighet har Clooney en romans med Malkovichs fru, Tilda Swinton.
…Och så tar storyn fart rejält, med en massa komplicerade turer.
Det dröjer nästan halva filmen innan man förstår vad alla lösryckta episoder ska leda till, jag satt länge och undrade vad det går ut på, innan bitarna faller på plats på ett väldigt smart sätt. Och det är mycket, mycket underhållande precis hela tiden. Bra skådespelareprestationer, kul dialog och eminent filmmakande. I synnerhet Brad Pitt är festlig som en korkad gymkille med lustig frisyr. Han bär dessutom cykelhjälm i en scen, och cykelhjälm på vuxna män blir automatiskt roligt.
Om det inte vore för två splattriga våldsscener - korta, men ändå - hade jag rekommenderat filmen till precis alla som vill se en väldigt rolig och smart thrillerkomedi, men jag kan tänka mig att en del ryggar tillbaka inför dessa scener.
Men ändå. BURN AFTER READING är det roligaste man kan se på bio just nu!
Med NO COUNTRY FOR OLD MEN fick Coens något av en comeback, efter att hade varit nere i en liten svacka. INTOLERABLE CRUELTY och framför allt LADYKILLERS var inget vidare. Här har vi nu deras nya film, och för första gången på länge tävlade den inte i Cannes - något jag faktiskt tycker är lite skönt. Jag har gjort så många Coen-reportage från Cannes att jag tröttnat, jag kommer inte på fler sätt att skriva om dem så att det känns nytt och fräscht varje år, bortsett från detaljerna om filmen de tävlar med.
Jag hade inte läst ett dugg om vad BURN AFTER READING handlar om innan jag såg den, och trailern säger ingenting om handlingen. Således hade jag ingen som helst aning om vad jag skulle få uppleva, mer än att de som redan sett filmen hävdat att den är mycket bra och rolig.
Och det är den!
John Malkovich är en analytiker på CIA som säger upp sig och beslutar sig för att skriva sina memoarer. Manuset har han på en CD-skiva, vilken han tappar på en gym, på vilket Frances McDormand och Brad Pitt jobbar. En städare hittar discen och Pitt stoppar den i en dator - och det han får se tror han är hemliga underrättelseuppgifter. McDormand behöver pengar till en plastikoperation, så hon och Pitt försöker sälja skivan till ryssarna. Samtidigt letar McDormand desperat efter en pojkvän och dejtar karlar på nätet. En kille hon träffar jobbar på finansdepartementet. Han spelas av George Clooney, och av en tillfällighet har Clooney en romans med Malkovichs fru, Tilda Swinton.
…Och så tar storyn fart rejält, med en massa komplicerade turer.
Det dröjer nästan halva filmen innan man förstår vad alla lösryckta episoder ska leda till, jag satt länge och undrade vad det går ut på, innan bitarna faller på plats på ett väldigt smart sätt. Och det är mycket, mycket underhållande precis hela tiden. Bra skådespelareprestationer, kul dialog och eminent filmmakande. I synnerhet Brad Pitt är festlig som en korkad gymkille med lustig frisyr. Han bär dessutom cykelhjälm i en scen, och cykelhjälm på vuxna män blir automatiskt roligt.
Om det inte vore för två splattriga våldsscener - korta, men ändå - hade jag rekommenderat filmen till precis alla som vill se en väldigt rolig och smart thrillerkomedi, men jag kan tänka mig att en del ryggar tillbaka inför dessa scener.
Men ändå. BURN AFTER READING är det roligaste man kan se på bio just nu!
Skriven: 2008-11-06
