Svensk film under 1950-talet. Vad tänker man på då? Tja... Det är väl mest Ingmar Bergman. Och Åsa-Nisse och Lilla Fridolf. Arne Mattsson, kanske. Vad mer?
Mycket av det som gjordes under 50-talet är mer eller mindre bortglömt. Främst komedierna. Av någon anledning föredrar TV att visa filmer från 1930- och 40-talen, vilket nog beror på att de ju faktiskt var bättre och roligare. Därför har till exempel Povel Ramel- och Casinorevyn-filmerna hamnat i glömska.
På omslaget till ALDRIG MED MIN KOFOT från 1954 står det "Svenska kultklassiker" i ena hörnet - som det gör på alla Klubb Super 8:s utgåvor. Men det här är förstås ingen kultfilm. Bland annat beroende på antagligen väldigt få människor har sett den sedan 1954.
Gösta Bernhard har skrivit manus och regisserat, och Åke Söderblom och Åke Grönberg har huvudrollerna. Sigge Fürst är en kassaskåpstill- verkare som uppfunnit ett idiotsäkert skåp. Grönberg är en tjuv och kassaskåpsspecialist som Fürst anlitat för att bevisa att skåpet inte går att öppna. Men av någon anledning är Fürsts firma bankrutt, han måste hosta upp en massa pengar på en vecka. Så tror han sig finna en lösning: Åke Söderblom som Jack Anderson Jr, son till en stenrik svensk-amerikansk kassaskåpsfabrikör, anländer till Sverige.
Men Jack är detektivförfattare och har en idé till sin nya bok. Han tänker klä ut sig till småskurk och smälta in i- och avlyssna Stockholms undre värld; han ska göra research. Han kallar sig Jerka Pettersson- Petting (Petting?!) och av en slump träffar han på Grönberg, som tycker att han är väldigt lik den där svensk-amerikanen Anderson Jr, som är på bild i tidningen. Här måste jag skjuta in att Söderblom pratar rätt vissen engelska och säger "bride" istället för "broad" när han menar snygg tjej.
Grönberg får en fantastisk idé: om Jerka klär sig lite snyggare kan han låtsas vara Jack! Och träffa Fürst och klara biffen. Ja, jag fattar inte riktigt hur de har tänkt sig det här, det är en rätt märklig plan, men de genomför den. Den falske Jack - som alltså är den riktige Jack - blir bjuden på middag hos Fürst med familj, och av någon anledning har de bjudit in fler och ställt till med en cowboy och indian-maskerad! Jag fattar ingenting, men vi får se ett gäng medelålders människor toka omkring i indiankläder.
Jaaa... Och sedan blir det lite kärlek och fnurror på tråden, innan allt löser sig galant på slutet.
Problemet med ALDRIG MED MIN KOFOT är att den inte är speciellt rolig. Det blir trevligt därför att Åke Söderblom och främst Sigge Fürst (kanske Sveriges genom tiderna bäste skådis) medverkar. Men jag tror bestämt att filmen hade varit roligare om den vore från 1939 och förutom Söderblom haft Thor Modéen och John Botwid i rollerna.
Kopian KS8 har släppt på DVD är ganska risig emellanåt och i vanlig ordning stämmer inte spellängden angiven på omslagets baksida. Den här gången är filmen hela tio minuter kortare än det står att den ska vara. Extramaterial är några bilder ur filmen och trailers till andra KS8-släpp.
Mycket av det som gjordes under 50-talet är mer eller mindre bortglömt. Främst komedierna. Av någon anledning föredrar TV att visa filmer från 1930- och 40-talen, vilket nog beror på att de ju faktiskt var bättre och roligare. Därför har till exempel Povel Ramel- och Casinorevyn-filmerna hamnat i glömska.
På omslaget till ALDRIG MED MIN KOFOT från 1954 står det "Svenska kultklassiker" i ena hörnet - som det gör på alla Klubb Super 8:s utgåvor. Men det här är förstås ingen kultfilm. Bland annat beroende på antagligen väldigt få människor har sett den sedan 1954.
Gösta Bernhard har skrivit manus och regisserat, och Åke Söderblom och Åke Grönberg har huvudrollerna. Sigge Fürst är en kassaskåpstill- verkare som uppfunnit ett idiotsäkert skåp. Grönberg är en tjuv och kassaskåpsspecialist som Fürst anlitat för att bevisa att skåpet inte går att öppna. Men av någon anledning är Fürsts firma bankrutt, han måste hosta upp en massa pengar på en vecka. Så tror han sig finna en lösning: Åke Söderblom som Jack Anderson Jr, son till en stenrik svensk-amerikansk kassaskåpsfabrikör, anländer till Sverige.
Men Jack är detektivförfattare och har en idé till sin nya bok. Han tänker klä ut sig till småskurk och smälta in i- och avlyssna Stockholms undre värld; han ska göra research. Han kallar sig Jerka Pettersson- Petting (Petting?!) och av en slump träffar han på Grönberg, som tycker att han är väldigt lik den där svensk-amerikanen Anderson Jr, som är på bild i tidningen. Här måste jag skjuta in att Söderblom pratar rätt vissen engelska och säger "bride" istället för "broad" när han menar snygg tjej.
Grönberg får en fantastisk idé: om Jerka klär sig lite snyggare kan han låtsas vara Jack! Och träffa Fürst och klara biffen. Ja, jag fattar inte riktigt hur de har tänkt sig det här, det är en rätt märklig plan, men de genomför den. Den falske Jack - som alltså är den riktige Jack - blir bjuden på middag hos Fürst med familj, och av någon anledning har de bjudit in fler och ställt till med en cowboy och indian-maskerad! Jag fattar ingenting, men vi får se ett gäng medelålders människor toka omkring i indiankläder.
Jaaa... Och sedan blir det lite kärlek och fnurror på tråden, innan allt löser sig galant på slutet.
Problemet med ALDRIG MED MIN KOFOT är att den inte är speciellt rolig. Det blir trevligt därför att Åke Söderblom och främst Sigge Fürst (kanske Sveriges genom tiderna bäste skådis) medverkar. Men jag tror bestämt att filmen hade varit roligare om den vore från 1939 och förutom Söderblom haft Thor Modéen och John Botwid i rollerna.
Kopian KS8 har släppt på DVD är ganska risig emellanåt och i vanlig ordning stämmer inte spellängden angiven på omslagets baksida. Den här gången är filmen hela tio minuter kortare än det står att den ska vara. Extramaterial är några bilder ur filmen och trailers till andra KS8-släpp.
Skriven: 2008-07-21
