BETYG: FEM
Häromåret satt jag på krogen och diskuterade Dirty Harry med en norrländsk polare. På bonusmaterialet till Dirty Harry-DVD:n finns en intervju i vilken Clint Eastwood säger att han fortfarande tillfrågas om att göra en ny Dirty Harry-film - men Clintan frågar sig vad Harry skulle ha i en sådan att göra. Flugfiske? Grabben är ju gammal numera.
Men jag och min polare kom fram till att det inte är en så dum idé ändå: Dirty Harry har dragit sig tillbaka och bor i Florida i ett komplex för pensionärer. Men så händer det något otäckt - och gamlingarna frågar Harry om han inte vill plocka fram pickan igen.
I GRAN TORINO spelar Eastwood Koreaveteranen och knegaren Walt Kowalski, en man i Clintans egen ålder; det vill säga 79. Kowalskis fru har nyss gått bort och han lever ensam i sin kåk i Michigan, i ett område där det främst bor kinseser. Och det går ju inte för sig. Kowalski är rasist utan like. Fast, nej, egentligen är han inte det. Han ger snarare sken av att hata allt och alla. Men han är själv polack och tar inte illa upp när han omnämns som polackjävel av din italienske dego till frisörjävel. Kowalski är en sur och vresig gubbjävel - men den coolaste gubbjävel man kan hitta!
Kowalskis närmaste grannar är en enorm kinesisk familj, vilket han självklart inte uppskattar. Än mindre det faktum att kinesiske tonårssonen Thao (kallad "Toad" av Kowalski) har en illasinnad kusin som tillhör ett gäng vilket tvingar Thao att försöka stjäla Kowalskis älskade Ford Gran Torino från 1972. Stölden misslyckas.
Walt Kowalski är en kombination av Dirty Harry och den ständigt spottande Josey Wales. Han går ofta omkring och morrar som ett djur och är sur och vresig. Han har två söner med familjer, och han har aldrig kommit överens med dem - och sönerna tycker mest att farsan är jobbig och bör flytta in på ett hem. Men när Kowalski motvilligt tvingas umgås med sina kinesiska grannar för att hjälpa dem i kampen mot det onda gänget, framträder en ny sida av den gamle hårdingen. Innan det ofrånkomliga slutet gör han sitt bästa för att ställa saker och ting i ordning i sitt liv.
...Och frågan är om Clint Eastwood som skådespelare någonsin varit bättre än i GRAN TORINO. Eller om regissören Eastwood någonsin varit bättre. För detta är fullkomligt lysande. GRAN TORINO är en briljant film, där en av Hollywoods främsta ikoner sammanfattar sin karriär och sina rollfigurer på ett utmärkt sätt.
Det handlar bitvis om en lite vemodig film, den är gripande och engagerande, men till stora delar är den även makalöst rolig! Framför allt de scener där Kowalski ska försöka göra karl av unge Thao och ger honom en grundkurs i manligt beteende. Fast det känns allt lite ovant att höra Clint Eastwood använda grovt språk - och i var och varannan mening.
GRAN TORINO är liksom Eastwoods senaste filmer plåtad av Tom Stern, sonen Kyle Eastwood står för filmmusiken, och tammefan om inte Clintan själv gnolar på en låt till eftertexterna.
Det här måste vara årets film. Redan nu! Jag tvekar inte med mitt betyg.
Men jag och min polare kom fram till att det inte är en så dum idé ändå: Dirty Harry har dragit sig tillbaka och bor i Florida i ett komplex för pensionärer. Men så händer det något otäckt - och gamlingarna frågar Harry om han inte vill plocka fram pickan igen.
I GRAN TORINO spelar Eastwood Koreaveteranen och knegaren Walt Kowalski, en man i Clintans egen ålder; det vill säga 79. Kowalskis fru har nyss gått bort och han lever ensam i sin kåk i Michigan, i ett område där det främst bor kinseser. Och det går ju inte för sig. Kowalski är rasist utan like. Fast, nej, egentligen är han inte det. Han ger snarare sken av att hata allt och alla. Men han är själv polack och tar inte illa upp när han omnämns som polackjävel av din italienske dego till frisörjävel. Kowalski är en sur och vresig gubbjävel - men den coolaste gubbjävel man kan hitta!
Kowalskis närmaste grannar är en enorm kinesisk familj, vilket han självklart inte uppskattar. Än mindre det faktum att kinesiske tonårssonen Thao (kallad "Toad" av Kowalski) har en illasinnad kusin som tillhör ett gäng vilket tvingar Thao att försöka stjäla Kowalskis älskade Ford Gran Torino från 1972. Stölden misslyckas.
Walt Kowalski är en kombination av Dirty Harry och den ständigt spottande Josey Wales. Han går ofta omkring och morrar som ett djur och är sur och vresig. Han har två söner med familjer, och han har aldrig kommit överens med dem - och sönerna tycker mest att farsan är jobbig och bör flytta in på ett hem. Men när Kowalski motvilligt tvingas umgås med sina kinesiska grannar för att hjälpa dem i kampen mot det onda gänget, framträder en ny sida av den gamle hårdingen. Innan det ofrånkomliga slutet gör han sitt bästa för att ställa saker och ting i ordning i sitt liv.
...Och frågan är om Clint Eastwood som skådespelare någonsin varit bättre än i GRAN TORINO. Eller om regissören Eastwood någonsin varit bättre. För detta är fullkomligt lysande. GRAN TORINO är en briljant film, där en av Hollywoods främsta ikoner sammanfattar sin karriär och sina rollfigurer på ett utmärkt sätt.
Det handlar bitvis om en lite vemodig film, den är gripande och engagerande, men till stora delar är den även makalöst rolig! Framför allt de scener där Kowalski ska försöka göra karl av unge Thao och ger honom en grundkurs i manligt beteende. Fast det känns allt lite ovant att höra Clint Eastwood använda grovt språk - och i var och varannan mening.
GRAN TORINO är liksom Eastwoods senaste filmer plåtad av Tom Stern, sonen Kyle Eastwood står för filmmusiken, och tammefan om inte Clintan själv gnolar på en låt till eftertexterna.
Det här måste vara årets film. Redan nu! Jag tvekar inte med mitt betyg.
Skriven: 2009-03-18
