När jag var i femårsåldern såg jag Disneyfilmen ARISTOCATS. Jag fick även LP-skivan, som jag lyssnade på om och om igen. Hjältinnan i denna kattfilm heter Dutchess - och jag har aldrig reflekterat över detta. Som barn visste jag ju inte att "dutchess" betyder "hertiginna", jag trodde att det var ett egennamn och att det kanske stavades "Datchis". Och jag har inte funderat mer på detta på 35 år, jag har inte ifrågasatt hennes konstiga namn. Förrän nu, då det slog mig: herregud, katten heter ju Dutchess!
Nå, till den nya filmen THE DUTCHESS:
Å ena sidan: brittiskt kostymdrama i 1700-talsmiljö. Inte precis min kopp te (Earl Grey).
Å andra sidan: flera fina skådespelare och Keira Knightley i huvudrollen. Jag kommer ihåg när jag och en kollega gick på en pressvisning av STOLTHET OCH FÖRDOM, och innan ridån gick upp skanderade vi "Keira Knightley! Keira Knightley!" Men efter halva filmen somnade vi.
I THE DUTCHESS, baserad på verkliga händelser och personer, är Knightley den 17-åriga Georgiana, som på 1770-talet gifter sig med den betydligt äldre hertigen av Devonshire (Ralph Fiennes), som vill ha en arvinge. Det är allt han är intresserad av. Georgiana är intresserad av politik, mode och att spela på casinon - hertigen bryr sig bara om sina hundar. Hela England älskar Georgiana - utom hennes make. Och inte blir det bättre av att Georgiana inte kan föda en son. De får ett helt koppel döttrar, vilket gör situationen värre. Hertigen blir vresigare och mer desperat, och våldför sig ofta på sin unga hustru, samtidigt som han lägrar älskarinnor. Georgiana och andra sidan är egentligen förälskad i den unge, gröne politikern mr Grey - mannen som vad det led blev premiärminister och kom att ge namn åt den där tesorten, och som i filmen spelas av Dominic Cooper. Intriger följer, och Georgianas strikta mor (Charlotte Rampling) är inte så belåten.
Första halvan av THE DUTCHESS är riktigt bra, bitvis helt underbar. Det hela blir något av en anakronism, eftersom Georgiana i mångt och mycket känns som en tjej från 2008 som hamnat på 1700-talet. Hon figurerar i den dåtida skvallerpressen, och är frispråkig och humoristisk, hon intresserar sig för mode och ibland när hon framträder offentligt beter hon sig nästan som en rockstjärna. Dessutom har hon feministiska åsikter och ifrågasätter männens inskränkta åsikter, vilket gör henne kontroversiell.
Tyvärr tappar filmen under dess andra halva. Då blir det mest en kärringfilm, ett drama om olycklig kärlek.
Ralph Fiennes är jättebra som hertigen, han är härligt torr och trist. Men detta är till 100% Keira Knightleys film - hon är i bild i nästan varje scen, och kameran älskar henne. Det är inte så konstigt, Knightley är ju fantastiskt vacker, och filmen frossar i hennes ansikte. Ibland blir det nästan hypnotiskt. THE DUTCHESS är väldigt tjusig att titta på, med fantastiskt foto och vissa geniala bildkompositioner, framför allt en scen där Knightley sitter i
närbild vid en spegel så att ett slags split screen-effekt uppnås. Vi ser hennes ansikte framifrån och i halvprofil samtidigt, och ja, jag blev helt tagen. Men en av hennes peruker ser ut att tillhöra Frankensteins brud.
Knightley har även en kortare nakenscen samt en liten kysk lesbisk scen med en väninna. Take note. Just det! En av filmens manusförfattare är dansken Anders Thomas Jensen, bättre känd som regissör till BLINKANDE LYKTOR, DE GRÖNA SLAKTARNA och ADAMS ÄPPLEN.
Nå, till den nya filmen THE DUTCHESS:
Å ena sidan: brittiskt kostymdrama i 1700-talsmiljö. Inte precis min kopp te (Earl Grey).
Å andra sidan: flera fina skådespelare och Keira Knightley i huvudrollen. Jag kommer ihåg när jag och en kollega gick på en pressvisning av STOLTHET OCH FÖRDOM, och innan ridån gick upp skanderade vi "Keira Knightley! Keira Knightley!" Men efter halva filmen somnade vi.
I THE DUTCHESS, baserad på verkliga händelser och personer, är Knightley den 17-åriga Georgiana, som på 1770-talet gifter sig med den betydligt äldre hertigen av Devonshire (Ralph Fiennes), som vill ha en arvinge. Det är allt han är intresserad av. Georgiana är intresserad av politik, mode och att spela på casinon - hertigen bryr sig bara om sina hundar. Hela England älskar Georgiana - utom hennes make. Och inte blir det bättre av att Georgiana inte kan föda en son. De får ett helt koppel döttrar, vilket gör situationen värre. Hertigen blir vresigare och mer desperat, och våldför sig ofta på sin unga hustru, samtidigt som han lägrar älskarinnor. Georgiana och andra sidan är egentligen förälskad i den unge, gröne politikern mr Grey - mannen som vad det led blev premiärminister och kom att ge namn åt den där tesorten, och som i filmen spelas av Dominic Cooper. Intriger följer, och Georgianas strikta mor (Charlotte Rampling) är inte så belåten.
Första halvan av THE DUTCHESS är riktigt bra, bitvis helt underbar. Det hela blir något av en anakronism, eftersom Georgiana i mångt och mycket känns som en tjej från 2008 som hamnat på 1700-talet. Hon figurerar i den dåtida skvallerpressen, och är frispråkig och humoristisk, hon intresserar sig för mode och ibland när hon framträder offentligt beter hon sig nästan som en rockstjärna. Dessutom har hon feministiska åsikter och ifrågasätter männens inskränkta åsikter, vilket gör henne kontroversiell.
Tyvärr tappar filmen under dess andra halva. Då blir det mest en kärringfilm, ett drama om olycklig kärlek.
Ralph Fiennes är jättebra som hertigen, han är härligt torr och trist. Men detta är till 100% Keira Knightleys film - hon är i bild i nästan varje scen, och kameran älskar henne. Det är inte så konstigt, Knightley är ju fantastiskt vacker, och filmen frossar i hennes ansikte. Ibland blir det nästan hypnotiskt. THE DUTCHESS är väldigt tjusig att titta på, med fantastiskt foto och vissa geniala bildkompositioner, framför allt en scen där Knightley sitter i
närbild vid en spegel så att ett slags split screen-effekt uppnås. Vi ser hennes ansikte framifrån och i halvprofil samtidigt, och ja, jag blev helt tagen. Men en av hennes peruker ser ut att tillhöra Frankensteins brud.
Knightley har även en kortare nakenscen samt en liten kysk lesbisk scen med en väninna. Take note. Just det! En av filmens manusförfattare är dansken Anders Thomas Jensen, bättre känd som regissör till BLINKANDE LYKTOR, DE GRÖNA SLAKTARNA och ADAMS ÄPPLEN.
Skriven: 2008-12-19
