Fredagens stora och mest emotsedda biopremiär, är förstås THE WRESTLER, en film som snart är belönad med alla priser en film kan få. Men själv såg jag främst fram emot en annan av premiärerna... Ja, jag kände mig nästan uppspelt som en lite pojke inför Marcus Nispels nyinspelning av FREDAGEN DEN 13:E!
Jag vet inte varför jag har ett så gott öga till FREDAGEN DEN 13:E-filmerna. Egentligen är de ju dumma och fantasilösa, totalt befriade på spänning, eftersom de bara går ut på att publiken ska heja på Jason när han skivar upp bänga tonåringar. Men jag var aldrig någon större fan av ALLA HELGONS BLODIGA NATT-filmerna - Michael Myers var rätt trist och den första filmen går mest ut på att Donald Pleasence står i en buske och spanar. Eftersom jag inte är som man ska, tycker jag att HALLOWEEN V är bäst. Hmm...
...Och TERROR PÅ ELM STREET-filmerna var jag heller aldrig så förtjust i. Dels är de lite för mycket tjoflöjt, med plastiga effekter och ett evig vitsande, och jag tyckte aldrig att Freddy Krueger såg speciellt hotfull ut, och dels är skådespeleriet under all kritik (vem kunde förutspå Johnny Depps talang efter det här?). Jag tycker bäst om TERROR PÅ ELM STREET 2, som man inte får gilla, eftersom den bryter mot så många av filmseriens regler (men det är inget mot hur det blev i de senare filmerna), men skådespeleri och regi är betydligt bättre i tvåan än i de övriga filmerna. Regissören Jack Sholder gjorde senare science fiction-actionrökaren THE HIDDEN.
Men det var något märkligt med FREDAGEN DEN 13:E. Och då inte bara våldet och Jasons - tros allt! - hotfulla uppenbarelse. I synnerhet idag, på 2000-talet, går jag ofta tillbaka och ser om filmerna. Jag uppfylls av nostalgi, och jag katapulteras tillbaka till en bättre, bekymmerslös värld; mina tonår kommer tillbaka, jag kan känna doften av Drakar Noir i pojkrummen, och av damm och plast i videobutikerna.
Jag vet inte varför jag har ett så gott öga till FREDAGEN DEN 13:E-filmerna. Egentligen är de ju dumma och fantasilösa, totalt befriade på spänning, eftersom de bara går ut på att publiken ska heja på Jason när han skivar upp bänga tonåringar. Men jag var aldrig någon större fan av ALLA HELGONS BLODIGA NATT-filmerna - Michael Myers var rätt trist och den första filmen går mest ut på att Donald Pleasence står i en buske och spanar. Eftersom jag inte är som man ska, tycker jag att HALLOWEEN V är bäst. Hmm...
...Och TERROR PÅ ELM STREET-filmerna var jag heller aldrig så förtjust i. Dels är de lite för mycket tjoflöjt, med plastiga effekter och ett evig vitsande, och jag tyckte aldrig att Freddy Krueger såg speciellt hotfull ut, och dels är skådespeleriet under all kritik (vem kunde förutspå Johnny Depps talang efter det här?). Jag tycker bäst om TERROR PÅ ELM STREET 2, som man inte får gilla, eftersom den bryter mot så många av filmseriens regler (men det är inget mot hur det blev i de senare filmerna), men skådespeleri och regi är betydligt bättre i tvåan än i de övriga filmerna. Regissören Jack Sholder gjorde senare science fiction-actionrökaren THE HIDDEN.
Men det var något märkligt med FREDAGEN DEN 13:E. Och då inte bara våldet och Jasons - tros allt! - hotfulla uppenbarelse. I synnerhet idag, på 2000-talet, går jag ofta tillbaka och ser om filmerna. Jag uppfylls av nostalgi, och jag katapulteras tillbaka till en bättre, bekymmerslös värld; mina tonår kommer tillbaka, jag kan känna doften av Drakar Noir i pojkrummen, och av damm och plast i videobutikerna.
Men innan jag recenserar Nispels film, som för att inte blandas ihop med originalet försetts med titel FRIDAY THE 13TH även i Sverige, tycker jag att vi i bästa melodifestivalanda gör en recap och går igenom Jason Vorhees’ historia. Med tanke på att titlarna skiftat en del på de svenska utgåvorna och visningarna, kör jag på originaltitlarna.
Sean S Cunningham hade producerat Wes Cravens exploitationklassiker THE LAST HOUSE ON THE LEFT, när han 1979 fick i uppdrag av Paramount att göra en billig liten skräckfilm inför sommarlovet. Filmen blev FRIDAY THE 13TH (1980) och gjorde sensation. Cunninghams film blev mer än Paramount hoppats på - och framför allt våldsammare. I en gammal intervju säger Cunningham att han gjorde en skräckfilm så som han trodde att de var, utan att kolla upp det hela först. I originalfilmen är det inte Jason som är mördaren, utan hans morsa; mrs Vorhees, som blev knäpp efter att hennes lille mongoloide son drunknat. Mrs Vorhees slaktar alla på Camp Crystal Lake, däribland Kevin Bacon, innan hjältinnan halshugger henne. I en twist på slutet hoppar plötsligt den lille gossen Jason upp ur sjön. Paramount blev det första stora filmbolaget som producerade lågbudgetskräck av den där typen - men av någon anledning hamnade filmen, till skillnad från uppföljarna, hos Warner i Europa. I Sverige råkade filmen självklart ut för censurproblem. Enligt Biografbyråns hemsida gjordes inga klipp, men vi minns ju hur det såg ut. En intressant detalj är att filmen släpptes ett par gånger på video i olika versioner, varav en drogs in. Enligt uppgift i samtida press, krävde Biografbyrån fler klipp inför videosläppet. Warner missuppfattade, och klippte bort de ytterligare sekunderna - men behöll de våldsammaste scenerna som tidigare varit bortklippta! DVD:n som finns ute idag är självklart oklippt.
Sean S Cunningham hade producerat Wes Cravens exploitationklassiker THE LAST HOUSE ON THE LEFT, när han 1979 fick i uppdrag av Paramount att göra en billig liten skräckfilm inför sommarlovet. Filmen blev FRIDAY THE 13TH (1980) och gjorde sensation. Cunninghams film blev mer än Paramount hoppats på - och framför allt våldsammare. I en gammal intervju säger Cunningham att han gjorde en skräckfilm så som han trodde att de var, utan att kolla upp det hela först. I originalfilmen är det inte Jason som är mördaren, utan hans morsa; mrs Vorhees, som blev knäpp efter att hennes lille mongoloide son drunknat. Mrs Vorhees slaktar alla på Camp Crystal Lake, däribland Kevin Bacon, innan hjältinnan halshugger henne. I en twist på slutet hoppar plötsligt den lille gossen Jason upp ur sjön. Paramount blev det första stora filmbolaget som producerade lågbudgetskräck av den där typen - men av någon anledning hamnade filmen, till skillnad från uppföljarna, hos Warner i Europa. I Sverige råkade filmen självklart ut för censurproblem. Enligt Biografbyråns hemsida gjordes inga klipp, men vi minns ju hur det såg ut. En intressant detalj är att filmen släpptes ett par gånger på video i olika versioner, varav en drogs in. Enligt uppgift i samtida press, krävde Biografbyrån fler klipp inför videosläppet. Warner missuppfattade, och klippte bort de ytterligare sekunderna - men behöll de våldsammaste scenerna som tidigare varit bortklippta! DVD:n som finns ute idag är självklart oklippt.
I FRIDAY THE 13TH PART 2 (1981, regi Steve Miner) har det gått ungefär ett år sedan händelserna i första filmen, och Jason har raskt vuxit från lillgrabb till en reslig herre med en säck över huvudet (mördarburka?). Nya ungdomar håller till på Camp Crystal Lake, så Jason går dit och tar död på dem, innan hjältinnan dödar honom. Eller... Nej, inte fan dog Jason. Förvisso har han ännu inte blivit helt övernaturlig, men något konstigt är det med honom, så han återvände i FRIDAY THE 13TH PART III (aka PART 3-D) (1982) ännu en gång i regi av Steve Miner. I USA kunde man se filmen i 3D på bio, annars är den mest känd för att det är i den här filmen Jason hittar en hockeymask, som han genast börjar bära. På slutet får Jason en yxa i huvudet och dör.
Men för att vara död var han en jävel att röra på sig. FRIDAY THE 13TH: THE FINAL CHAPTER från 1984 av RED SCORPION-regissören Joseph Zito börjar med att Jason reser sig på bårhuset och genast traskar iväg mot Crystal Lake. Den här fjärde filmen är den bästa i serien och är känd för att innehålla flera skådisar som faktiskt har eller hade karriärer. Crispin Glover är festlig som oskulden Jimbo, och Corey Feldman spelar lille Tommy Jarvis, som rakar skallen och karvar upp Jason med en machete på slutet. (Ja, Feldman signerade mitt ex av DVD:n när han var här i höstas, fattas bara!)
Ett sista kapitel kunde inte stoppa serien, eftersom filmen drog in en massa pengar. Därför följde 1985 FRIDAY THE 13TH: A NEW BEGINNING av Danny Steinmann som gjorde Linda Blair-rafflet SAVAGE STREETS 1984. Nu har lille Tommy Jarvis plötsligt vuxit upp till 18-årsåldern och hamnar på ett hem för ungdomar med problem. En kille blir arg och hugger ihjäl en tjockis med en yxa. Strax därpå dyker Jason upp och dödar alla ungarna utom Tommy. Fast på slutet visar det sig att det inte alls var Jason! Det var tjockisens farsa som klätt ut sig... Från och med den här filmen började förresten våldet bli tamare och mesigare, även om Statens Biografbyrå klippte och förbjöd.
Ett sista kapitel kunde inte stoppa serien, eftersom filmen drog in en massa pengar. Därför följde 1985 FRIDAY THE 13TH: A NEW BEGINNING av Danny Steinmann som gjorde Linda Blair-rafflet SAVAGE STREETS 1984. Nu har lille Tommy Jarvis plötsligt vuxit upp till 18-årsåldern och hamnar på ett hem för ungdomar med problem. En kille blir arg och hugger ihjäl en tjockis med en yxa. Strax därpå dyker Jason upp och dödar alla ungarna utom Tommy. Fast på slutet visar det sig att det inte alls var Jason! Det var tjockisens farsa som klätt ut sig... Från och med den här filmen började förresten våldet bli tamare och mesigare, även om Statens Biografbyrå klippte och förbjöd.
Den riktige Jason återvände i JASON LIVES: FRIDAY THE 13TH PART VI (1986, regi Tom McLoughlin). Tommy Jarvis är nu ännu äldre och för att vara säker på att Jason verkligen är död, gräver han upp mördarens grav och kör ett långt stålspett genom hans hjärta. Tyvärr är det åskväder och en blixt slår ner i spettet, vilket gör att Jason återupplivas. Nu är Jason verkligen en zombie! Den här sjätte filmen inleds med en James Bond-hyllning, den har glimten i ögat och Alice Coopers "The Man Behind the Mask" ligger på soundtracket. Jason dränks på slutet.
1987 kom det en TV-serie; FRIDAY THE 13TH: THE SERIES, men den hade ingenting med familjen Vorhees att göra - men 1988 var det dags för FRIDAY THE 13TH PART VII: THE NEW BLOOD av specialeffektkillen John Carl Buechler. Här skickas en tjej med parapsykologiska gåvor till Crystal Lake för terapi, men snacka om osis när hon lyckas få liv i den dränkta Jason (för första gången spelad av Kane Hodder), som ligger i sjön och sjåpar sig. En av de sämsta och tristaste delarna, om nu inte nästa film; FRIDAY THE 13TH PART VIII: JASON TAKES MANHATTAN av Rob Hedden, är ännu sämre. Vilket den nog är. En skolklass ska åka på en kryssning till New York, och 90% av filmen utspelar sig ombord på båten, där Jason är i röjartagen. Till slut anländer Jason till Manhattan, som - bortsett från en scen på Times Square - visar sig vara Vancouver.
1987 kom det en TV-serie; FRIDAY THE 13TH: THE SERIES, men den hade ingenting med familjen Vorhees att göra - men 1988 var det dags för FRIDAY THE 13TH PART VII: THE NEW BLOOD av specialeffektkillen John Carl Buechler. Här skickas en tjej med parapsykologiska gåvor till Crystal Lake för terapi, men snacka om osis när hon lyckas få liv i den dränkta Jason (för första gången spelad av Kane Hodder), som ligger i sjön och sjåpar sig. En av de sämsta och tristaste delarna, om nu inte nästa film; FRIDAY THE 13TH PART VIII: JASON TAKES MANHATTAN av Rob Hedden, är ännu sämre. Vilket den nog är. En skolklass ska åka på en kryssning till New York, och 90% av filmen utspelar sig ombord på båten, där Jason är i röjartagen. Till slut anländer Jason till Manhattan, som - bortsett från en scen på Times Square - visar sig vara Vancouver.
Från och med JASON GOES TO HELL: THE FINAL FRIDAY, 1993, tog New Line Cinema över efter Paramount, och serien tog en fullkomligt bisarr inriktning. 25-årige Adam Marcus regisserade och deltog i manusförfattandet. Här visar det sig att Jason egentligen är en ond liten bajskorvsliknande varelse som kan hoppa från människa till människa och besätta dem, precis som rymdvarelsen i THE HIDDEN, så efter att Jason Vorhees (Hodder för sista gången) sprängts i luften i början, tar en faslig massa människor - inklusive en liten flicka - över. På slutet trillar han ner i helvetet och under en sekund får vi se Freddy Kruegers rakknivsförsedda hand roffa åt sig Jasons hockeymask - för det var ju New Line som producerade TERROR PÅ ELM STREET-filmerna. En film där Jason och Freddy möts hade det pratats om sedan 80-talet. JASON GOES TO HELL hamnade förresten i blåsväder när den kom. Efter de senaste, blodfattiga delarna, var detta en extrem splatterfilm - och den fick klippas kraftigt i USA för att inte bli X-rated. På video i Sverige klipptes den ännu mer.
2001 kom den helfestliga JASON X av James Isaac, som i det närmaste är en parodi. Här har man helt struntat i vad som hände i förra filmen. På ett rymdskepp i framtiden hittas Jasons nerfrysta kropp, han tinas upp - och ger sig genast ut på slaktarstråk (ett av offren spelas av David Cronenberg!). För att stoppa Jason, återskapar man Camp Crystal Lake modell 1980 (komplett med pantade toplessbrudar) som en virtual reality-värld! Oroligt roligt - och det är medvetet roligt.
Och så kom då FREDDY VS. JASON (2003) till slut, i regi av Hongkongveteranen Ronny Yu. Och det här är en jävligt skum film. Fullkomligt vansinnig. Den handlar om att ungarna på Elm Street inte drömmer om Freddy Krueger längre, så därför hämtar Freddy Jason för att skrämmas. Eller hur det nu var. Men Freddy och Jason blir gramse på varandra och börjar fajtas och ha sig. På slutet hugger Jason huvudet av Freddy, men den sistnämnda ler och och blinkar åt kameran. När FREDDY VS. JASON visades på Fantastisk Filmfestival satt halva publiken och skanderade "Jason! Jason!" och andra halvan "Freddy! Freddy!". Jag höll förstås på Jason.
Nå, efter allt detta: är vi äntligen framme vid 2009 års FRIDAY THE 13TH? Svar: ja! Tysken Marcus Nispel gjorde bra ifrån sig med nyinspelningen av MOTORSÅGSMASSAKERN; en film som inte fick vara bra, men som liksom remaken på DAWN OF THE DEAD (som jag tycker är bättre än originalet), är alldeles utmärkt. Rob Zombies nyinspelning av HALLOWEEN har jag inte sett, ej heller nya THE HILLS HAVE EYES, men som bekant är nyinspelningar alltid onödiga och oftast usla.
Och så kom då FREDDY VS. JASON (2003) till slut, i regi av Hongkongveteranen Ronny Yu. Och det här är en jävligt skum film. Fullkomligt vansinnig. Den handlar om att ungarna på Elm Street inte drömmer om Freddy Krueger längre, så därför hämtar Freddy Jason för att skrämmas. Eller hur det nu var. Men Freddy och Jason blir gramse på varandra och börjar fajtas och ha sig. På slutet hugger Jason huvudet av Freddy, men den sistnämnda ler och och blinkar åt kameran. När FREDDY VS. JASON visades på Fantastisk Filmfestival satt halva publiken och skanderade "Jason! Jason!" och andra halvan "Freddy! Freddy!". Jag höll förstås på Jason.
Nå, efter allt detta: är vi äntligen framme vid 2009 års FRIDAY THE 13TH? Svar: ja! Tysken Marcus Nispel gjorde bra ifrån sig med nyinspelningen av MOTORSÅGSMASSAKERN; en film som inte fick vara bra, men som liksom remaken på DAWN OF THE DEAD (som jag tycker är bättre än originalet), är alldeles utmärkt. Rob Zombies nyinspelning av HALLOWEEN har jag inte sett, ej heller nya THE HILLS HAVE EYES, men som bekant är nyinspelningar alltid onödiga och oftast usla.
En nyinspelning av FREDAGEN DEN 13:E? Öh? Va? Hur skulle det gå till? Varför inte bara fortsätta och kalla filmen FRIDAY THE 13TH PART XII? Men icke. Fast detta skulle vara en så kallad "reimagining" av storyn.
Efter att ha sett filmen konstaterar jag att det inte var så heller. Handlingen i 1980 års film återges under förtextsekvensen, där mrs Vorhees berättar att hon dödat alla tonåringarna eftersom de inte räddade hennes lille Jason när han drunknade, och så hugger en machetebeväpnad tjej huvudet av tanten. Detta utspelar sig en fredag 1980 och vi ser lille Jason kliva ur sjön, för han hade inte alls drunknat. Han hittar sin mors lik, macheten och en medaljong, och så blir han galen.
Hopp till nutid. Några ungdomar ska ut i skogen och campa och går vilse. De hamnar vid Camp Crystal Lake, och då dyker Jason - med en säck över huvudet - upp och har ihjäl kidsen på lite olika sätt. Blodet sprutar. Samtidigt är det skrämmande rudimentärt och korkat! Jag undrade om resten av filmen skulle vara så här simpel och usel. Men en kvart in i filmen, efter att Jason (som ser ovanligt tanig ut) slaktat alla kidsen, dyker filmtiteln upp i bild - FRIDAY THE 13TH - och så hoppar vi i iden igen. Sex veckor senare och nu börjar den riktiga handlingen! Det visar sig dessutom att den inledande prologen var en pastisch på 80-talsfilmerna.
Efter att ha sett filmen konstaterar jag att det inte var så heller. Handlingen i 1980 års film återges under förtextsekvensen, där mrs Vorhees berättar att hon dödat alla tonåringarna eftersom de inte räddade hennes lille Jason när han drunknade, och så hugger en machetebeväpnad tjej huvudet av tanten. Detta utspelar sig en fredag 1980 och vi ser lille Jason kliva ur sjön, för han hade inte alls drunknat. Han hittar sin mors lik, macheten och en medaljong, och så blir han galen.
Hopp till nutid. Några ungdomar ska ut i skogen och campa och går vilse. De hamnar vid Camp Crystal Lake, och då dyker Jason - med en säck över huvudet - upp och har ihjäl kidsen på lite olika sätt. Blodet sprutar. Samtidigt är det skrämmande rudimentärt och korkat! Jag undrade om resten av filmen skulle vara så här simpel och usel. Men en kvart in i filmen, efter att Jason (som ser ovanligt tanig ut) slaktat alla kidsen, dyker filmtiteln upp i bild - FRIDAY THE 13TH - och så hoppar vi i iden igen. Sex veckor senare och nu börjar den riktiga handlingen! Det visar sig dessutom att den inledande prologen var en pastisch på 80-talsfilmerna.
Ett nytt gäng ungdomar åker ut till en kåk i skogen. Killen som bor i kåken är ett riktigt rövhål. Samtidigt åker en annan, ung snubbe; Clay Miller, omkring i trakterna och letar efter sin syster, som försvann sex veckor tidigare. Alla han pratar med säger att inga som försvinner i skogarna någonsin återfinns levande. Clay hamnar i bråk med rövhålet, och lite senare råkar Clay knacka på hos rövhålet. Rövhålets flickvän öppnar (eftersom rövhålet har sex med en annan tjej) och släpper in Clay. Rövhålet bråkar med Clay, som går iväg - tillsammans med rövhålets flickvän.
Inne i skogen hittar det ett förfallet hus, och vem bor där om inte Jason! Och vem sitter inlåst i källaren där, om inte Clays syrra - hon dog inte alls i början av filmen. Tja... Och så dyker Jason upp och jagar allt och alla och i princip alla dör på uppfinningsrika sätt, innan det är dags för den obligatoriska twisten på slutet, vilket är osedvanligt lam och knyckt från 1980 års version.
Nispels FRIDAY THE 13TH innehåller en hel del ultravåld och splatter och den är bättre gjord och spelad än de gamla 80-talsfilmerna. Samtidigt är den rätt träig, tråkig och totalt spänningsbefriad. Förvisso ser väl ingen på F13-filmerna för spänningens skull, de bygger på våldsamma chocker, men ändå. Det här är inget vidare och nästan helt humorbefriat. Jag hade väntat mig att Nispel skulle ta i betydligt mer på alla plan: mer våld, mer blod, mer humor, mer röj - eller möjligtvis ändrat så att det blev mer ångestladdat à la MOTORSÅGSMASSAKERN.
Här och var lyfter det dock. Filmen är inspelad i Texas, och vissa små birollsinnehavare är lika bisarra som de i sågfilmerna. Och framförallt så är FRIDAY THE 13TH inte tortyrporr! Bara det faktum att det är ännu en film om Jason gör mig rätt välvilligt inställd. Och för ovanlighetens skull blir det en massa nakenscener, vilket är välkommet; idag är skräckfilm sadistiskt men sexuellt puritanskt. I synnerhet en scen där en badande toplessbrud får en machete i fontanellen uppskattades av mig. Men jag är ju sjuk i huvudet.
Inne i skogen hittar det ett förfallet hus, och vem bor där om inte Jason! Och vem sitter inlåst i källaren där, om inte Clays syrra - hon dog inte alls i början av filmen. Tja... Och så dyker Jason upp och jagar allt och alla och i princip alla dör på uppfinningsrika sätt, innan det är dags för den obligatoriska twisten på slutet, vilket är osedvanligt lam och knyckt från 1980 års version.
Nispels FRIDAY THE 13TH innehåller en hel del ultravåld och splatter och den är bättre gjord och spelad än de gamla 80-talsfilmerna. Samtidigt är den rätt träig, tråkig och totalt spänningsbefriad. Förvisso ser väl ingen på F13-filmerna för spänningens skull, de bygger på våldsamma chocker, men ändå. Det här är inget vidare och nästan helt humorbefriat. Jag hade väntat mig att Nispel skulle ta i betydligt mer på alla plan: mer våld, mer blod, mer humor, mer röj - eller möjligtvis ändrat så att det blev mer ångestladdat à la MOTORSÅGSMASSAKERN.
Här och var lyfter det dock. Filmen är inspelad i Texas, och vissa små birollsinnehavare är lika bisarra som de i sågfilmerna. Och framförallt så är FRIDAY THE 13TH inte tortyrporr! Bara det faktum att det är ännu en film om Jason gör mig rätt välvilligt inställd. Och för ovanlighetens skull blir det en massa nakenscener, vilket är välkommet; idag är skräckfilm sadistiskt men sexuellt puritanskt. I synnerhet en scen där en badande toplessbrud får en machete i fontanellen uppskattades av mig. Men jag är ju sjuk i huvudet.
Men: det finns ingen som helst orsak till att den här filmen inte heter FRIDAY THE 13TH PART XII! För bortsett från en scen där Jason hittar hockeymasken - något han tidigare gjorde i del tre - så är detta ingen remake, inget nytänkande. Okej, vi får se hur Jason bor, men vad gör killen hela dagarna? Och vad ska han med den kidnappade tjejen till? Nispels film liksom bara tar vid på samma sätt som de gamla filmerna gjorde. Temat är återigen "have sex and die" - vilket förvisso hör genren till, men numera bör det göras med mer glimt i ögat. Ännu en gång är det de som håller på sig som överlever. Och rollfigurerna är märkligt platta för att vara en skräckfilm från 2009. Man har till och med återanvänt delar av Harry Manfredinis välkända tema till soundtracket; de ekande viskningarna som låter "ki-ki-ki-ha-ha-ha" - vilket ska stå för mrs Vorhees replik i originalfilmen "Kill her, mommy!", och detta gör verkligen att filmen känns som del 12. Då är JASON X betydligt fräschare!
Ett annat problem är nog att det inte är 80-tal längre. För det är ju just 80-talet som tillför de gamla slasherfilmerna deras charm. Jag uppskattade nyare varianter på temat som WRONG TURN 1 och 2, och pastischen/parodin HATCHET betydligt mer än det här.
Nå, kommer det att bli en uppföljare till den här? Tja, troligen. Men då borde de vänta fyra år - för då blir det den 13:e filmen i serien, år 2013! I väntan på den sätter jag ett lågt och tveksamt betyg.
En remake på TERROR PÅ ELM STREET är på gång, liksom av flera andra 80-talsskräckisar. När får vi se nya versioner av THE BURNING och MADMAN?
Nå, kommer det att bli en uppföljare till den här? Tja, troligen. Men då borde de vänta fyra år - för då blir det den 13:e filmen i serien, år 2013! I väntan på den sätter jag ett lågt och tveksamt betyg.
En remake på TERROR PÅ ELM STREET är på gång, liksom av flera andra 80-talsskräckisar. När får vi se nya versioner av THE BURNING och MADMAN?
Fotnot: FREDAGEN DEN 13:E del 1 är släppt på DVD av Warner, del 2-8 av Paramount, del 10 & 11 av SF Video - men mig veterligen finns inte del 9 på DVD i Sverige, men det var Sandrews som släppte den på VHS.
(Biopremiär 13/2)
(Biopremiär 13/2)
Skrivet av Pidde Andersson 13 februari 2009 klockan 11:16
