Efter att ha genomlidit IMPULSE, stoppade jag ännu en film i DVD:n; FIRST SUNDAY som även den släpps om en dryg vecka. Skulle det kunna bli värre än IMPULSE?
Ja, det skulle det. Mycket värre.
FIRST SUNDAY är en svart komedi - i den betydelsen att skådespelarna är svarta, liksom manusförfattaren och regissören David E Talbert. Ett problem med komedier av och med svarta, är att de brukar vara politiskt inkorrekta på ett ganska jobbigt sätt. Som om de kommer undan med allt bara för att de är svarta. Filmerna har en tendens att vara rasistiska, sexistiska och vulgära på ett sätt som får en stackars svensk att häpna. Det är som om manliga, svarta komiker försöker utmåla sig själva som neandertalare. Jag förstår inte riktigt varför.
Men så är inte fallet med FIRST SUNDAY. Kanske beroende på att David Talbert är son till en pastor, halva hans släkt jobbade inom kyrkan, och han växte därför upp i kyrklig miljö. Och då är det kanske inte så konstigt att långfilmsdebuten till 75% utspelar sig i en kyrka.
Ice Cube och Tracy Morgan spelar två typiska inner city-killar som har problem med allt. De har svårt att få jobb, eftersom de har suttit inne, och eftersom de inte får några jobb, måste de utföra små kriminella gärningar för att få stålar. Som om det inte vore nog, måste Ice Cubes ex (Regina Hall), som har vårdnaden om deras gemensamme son, få ihop en fruktansvärd massa pengar på en vecka och Cube måste förstås skaffa fram dem.
Av någon besynnerlig anledning får våra två huvudpersoner för sig att de ska råna en kyrka. Så, de maskerar sig och klättrar in i kyrkan och hittar ett kassaskåp. Men självklart uppstår problem och grejor. Detta leder till att Cube och Morgan håller delar av församlingen som gisslan. Eftersom detta är en fin och kyrklig komedi, blir de två småskurkarna så klart vänner med sina fångar.
...Och nej. Det här är tammefan inte det minsta roligt. Jag skrattade inte en enda gång. Jag drog inte ens på munnen. Inte ens när de hamnar på massageinstitut och Morgan får massage av vad som visar sig vara en utklädd man. Även en av kvinnorna i församlingen är förresten en utklädd man. Men ska föreställa kvinna.
FIRST SUNDAY är mer drama än komedi. Ett sådant där drama med budskap och grejor. Präktiga tanter som läxar upp busarna och pratar som kärlek och hjärta och Jesus och grejor. Inga som säger "Fuck you, you fucking muthafuckers" och annat som brukar förekomma i komedier av och med svarta. De så kallade komiska inslagen är inte roliga alls. Åtminstone inte de jag förstår, de som är uppenbart komiska. Det är möjligt att det finns fler scener som ska vara roliga.
Och så har vi musiken. 1970-talets blaxploitation- filmer var alltid försedda med cool musik. Det är inte dagens svarta filmer. I dessa spelas så kallad rap - vilket väl är djävulens musik. Och för att kallas soul - är inte det osedvanligt själlös musik? Väldigt plastigt? Eftersom FIRST SUNDAY utspelas i en kyrka, plågas vi dessutom med en av de absolut värsta musikformerna: gospel. Gospel är bland det jävligaste jag vet. Jag kan bokstavligt talat bli vansinnig av gospel. Gospel - och reggae - kan driva mig över gränsen. Urk!
Jag var flera gånger på väg att stänga av filmen. Jag vet inte varför jag inte gjorde det. Fast David E Talbert verkar vara en snäll och trevlig kille. Och han är av allt att döma väldigt stolt över sin film och tycker att den är ett komiskt mästerverk. Ja, någon ska ju tycka det.
Ja, det skulle det. Mycket värre.
FIRST SUNDAY är en svart komedi - i den betydelsen att skådespelarna är svarta, liksom manusförfattaren och regissören David E Talbert. Ett problem med komedier av och med svarta, är att de brukar vara politiskt inkorrekta på ett ganska jobbigt sätt. Som om de kommer undan med allt bara för att de är svarta. Filmerna har en tendens att vara rasistiska, sexistiska och vulgära på ett sätt som får en stackars svensk att häpna. Det är som om manliga, svarta komiker försöker utmåla sig själva som neandertalare. Jag förstår inte riktigt varför.
Men så är inte fallet med FIRST SUNDAY. Kanske beroende på att David Talbert är son till en pastor, halva hans släkt jobbade inom kyrkan, och han växte därför upp i kyrklig miljö. Och då är det kanske inte så konstigt att långfilmsdebuten till 75% utspelar sig i en kyrka.
Ice Cube och Tracy Morgan spelar två typiska inner city-killar som har problem med allt. De har svårt att få jobb, eftersom de har suttit inne, och eftersom de inte får några jobb, måste de utföra små kriminella gärningar för att få stålar. Som om det inte vore nog, måste Ice Cubes ex (Regina Hall), som har vårdnaden om deras gemensamme son, få ihop en fruktansvärd massa pengar på en vecka och Cube måste förstås skaffa fram dem.
Av någon besynnerlig anledning får våra två huvudpersoner för sig att de ska råna en kyrka. Så, de maskerar sig och klättrar in i kyrkan och hittar ett kassaskåp. Men självklart uppstår problem och grejor. Detta leder till att Cube och Morgan håller delar av församlingen som gisslan. Eftersom detta är en fin och kyrklig komedi, blir de två småskurkarna så klart vänner med sina fångar.
...Och nej. Det här är tammefan inte det minsta roligt. Jag skrattade inte en enda gång. Jag drog inte ens på munnen. Inte ens när de hamnar på massageinstitut och Morgan får massage av vad som visar sig vara en utklädd man. Även en av kvinnorna i församlingen är förresten en utklädd man. Men ska föreställa kvinna.
FIRST SUNDAY är mer drama än komedi. Ett sådant där drama med budskap och grejor. Präktiga tanter som läxar upp busarna och pratar som kärlek och hjärta och Jesus och grejor. Inga som säger "Fuck you, you fucking muthafuckers" och annat som brukar förekomma i komedier av och med svarta. De så kallade komiska inslagen är inte roliga alls. Åtminstone inte de jag förstår, de som är uppenbart komiska. Det är möjligt att det finns fler scener som ska vara roliga.
Och så har vi musiken. 1970-talets blaxploitation- filmer var alltid försedda med cool musik. Det är inte dagens svarta filmer. I dessa spelas så kallad rap - vilket väl är djävulens musik. Och för att kallas soul - är inte det osedvanligt själlös musik? Väldigt plastigt? Eftersom FIRST SUNDAY utspelas i en kyrka, plågas vi dessutom med en av de absolut värsta musikformerna: gospel. Gospel är bland det jävligaste jag vet. Jag kan bokstavligt talat bli vansinnig av gospel. Gospel - och reggae - kan driva mig över gränsen. Urk!
Jag var flera gånger på väg att stänga av filmen. Jag vet inte varför jag inte gjorde det. Fast David E Talbert verkar vara en snäll och trevlig kille. Och han är av allt att döma väldigt stolt över sin film och tycker att den är ett komiskt mästerverk. Ja, någon ska ju tycka det.
Skriven: 2008-07-20
