Hmm. Jag måste säga att jag blev rätt ställd när jag såg WANTED. Detta är nämligen inte alls vad jag trodde att det skulle vara. Av trailern att döma, är WANTED en blandning av MATRIX och tjoflöjtaction. Efter att ha sett filmen, konstaterar jag att det blandats in ännu mer i mixen.
WANTED är ryssen Timur Bekmambetovs amerikanska debut. Han har tidigare gjort NIGHTWATCH och DAYWATCH. Den senare har jag inte sett, men den första var jag inte så förtjust i. Jag såg den ryska versionen, tydligen klipptes den om och kortades innan den exporterades, och jag tyckte den var för lång, för rysk och för förvirrad, om än bitvis cool.
Den här gången har han försetts med en fet budget och stora filmstjärnor, samt ett manus baserat på en serietidning jag aldrig läst. Hur filmen förhåller sig till serien vet jag därför inte, men det handlar om en viss Wesley Allan Gibson (James McAvoy); en kontorsslav med ett synnerligen tråkigt liv, tråkigt jobb, tråkigt allt. Han har en sambo som ligger med hans bäste vän, och han har en fet chef som ständigt tjatar på honom. Wesley har ständiga panikattacker.
Men så en dag dyker hotta bruden Fox (Angelina Jolie) upp i ett snabbköp. Där finns även en man som av okänd anledning försöker döda Wesley. Fox räddar grabben och det blir bijakt och eldstrider. Det visar sig att Wesley är son till en av världens främsta lönnmördare, som själv blivit dödad. Wesley besitter ovetande samma skicklighet och behövs därför av lönnmördarsällskapet Brödraskapet, som leds av den gravallvarlige Sloan (Morgan Freeman). Trots att Fox är kvinna är om med i Brödraskapet... Nåja, mördarna håller till i en gammal textilfabrik, där de får sina uppdrag i kodform invävda i dukar, utskrivna av ödet (fråga inte). Wesley genomgår en hård träning och är snart oerhört skicklig han också - han lär sig bland annat att kurva pistolkulor så att de kan ändra bana. Han är redo för sina första uppdrag - men självklart visar det sig att allt inte är som det verkar (ingen överraskning för oss som sett TV-serien ALIAS).
Visst. Till stora delar är detta en blandning av MATRIX och tjoflöjtaction, med extremt utstuderade actionscener som bör tilltala en ung tonårspublik (och 40-åringar). Men samtidigt är filmen oväntat sadistisk och Brödraskapet känns som en fascistisk grupp. Nu brukar förvisso de filmhjältar jag gillar kallas fascistiska; Dirty Harry med flera, men i det här fallet blir det fel. Jag hade inte reagerat om detta handlade om The Punisher; en ensam hårding som sammanbitet drog fram och sköt skallen av bad guys så att hjärnsubstansen sprutar. Eller om det var en thriller i en hyfsat realistisk miljö. Men WANTEDS inramning är glassig, "kul" - och det funkar inte tillsammans med en del blodiga och sadistiska scener. Det tangerar osmaklighet ibland. Här finns en scen där Wesley ska tränas i prickskytte. Som måltavlor används döda, äldre människor, upphängda på köttkrokar. Jag hade accepterat detta om det var maffian som övade i en vigilantefilm. I WANTED funkar det inte. Det blir allt annat än kul. Fast jag läser på nätet att den tecknade serien är väldigt grafisk vad gäller sex och våld. Dessutom verkar Wesley ha något slags specialdräkt på sig.
Vidare är filmen alldeles för överarbetad vad gäller estestiken. I synnerhet de första tjugo minuterna, eller vad det kan vara, innan Wesley plockas upp av Fox, är påfrestande. Massor av panikattacker, slow motion, folk som pratar i slowmotion, Wesley svettas och bilden dunkar i takt med hans hjärtslag. Jag hoppades att inte resten av filmen skulle vara så här. Det styr upp sig när Wesley väl börjar träna lönnmörderi, men ibland blir det alldeles för utstuderat.
Men samtidigt är WANTED ofta hur häftig som helst. För jo, actionscenerna är extremt häftiga, och det är snyggt genomfört. Och det är alltid kul med vapenfetischism i actionfilmer, eller hur! Synd att WANTED inte innehåller så mycket närstrid, det är bara en fet mexikan med knivar som visar sig på styva linan på den fronten.
Jag vet inte riktigt vad jag tycker om James McAvoy. Han ser ut som Björn Kjellman och han är ju ingen actionsnubbe. Men samtidigt ska han ju föreställa en vanlig, trist typ som hamnar i en extrem situation, så han får väl ändå anses som passande i rollen. I vanlig ordning vet jag inte vad jag ska tycka om Angelina Jolie. Är hon skitsnygg eller ser hon bara konstig ut? Jag vet inte. Fan, jag skulle också vilja kyssa de där läpparna - men samtidigt ser hon ut att vara formgjuten hos Mattel. Morgan Freeman, som verkar vara med i alla filmer det här året, är Morgan Freeman. Han funkar, men går på autopilot. Lite överraskad blev jag när plötsligt Terence Stamp dök upp i en liten roll, honom gillar vi ju. Den feta kvinnan som spelar Wesleys chef på kontoret verkar hämtad ur en helt annan film. Eller ur en lokalrevy.
Danny Elfman står för filmmusiken, vilken inte är lika elfmansk som vanligt. Till eftertexterna spelas en bra låt som fick mig att stampa takten, men jag vet inte vad det var.
...Men visst är väl WANTED en ovanligt lam filmtitel? Och det finns hur många filmer som helst som heter likadant.
När jag såg filmen kände jag hur mitt betyg hela tiden gick upp och ner. Wow, jävlar i min låda, det här blir en fyra! Nä, vänta, vad är det här? Nä, det här blir en tvåa. Oj! Kolla! Hårdrock och shoot-outs! Det måste bli en fyra! Men vad nu, det där var väl inte så kul? Är det en tvåa ändå?
Så i slutändan hamnar jag på detta betyg:
(Biopremiär 12/9)
Mottagandet i pressen blev minst sagt blandat. Först har vi en etta i DN, sedan en tvåa i Svenskan, därefter treor i HD, Sydsvenskan och norska Dagbladet. En fyra i danska Politiken. Inget betyg i Kristianstadsbladet/TT, men väl en positiv recension.
WANTED är ryssen Timur Bekmambetovs amerikanska debut. Han har tidigare gjort NIGHTWATCH och DAYWATCH. Den senare har jag inte sett, men den första var jag inte så förtjust i. Jag såg den ryska versionen, tydligen klipptes den om och kortades innan den exporterades, och jag tyckte den var för lång, för rysk och för förvirrad, om än bitvis cool.
Den här gången har han försetts med en fet budget och stora filmstjärnor, samt ett manus baserat på en serietidning jag aldrig läst. Hur filmen förhåller sig till serien vet jag därför inte, men det handlar om en viss Wesley Allan Gibson (James McAvoy); en kontorsslav med ett synnerligen tråkigt liv, tråkigt jobb, tråkigt allt. Han har en sambo som ligger med hans bäste vän, och han har en fet chef som ständigt tjatar på honom. Wesley har ständiga panikattacker.
Men så en dag dyker hotta bruden Fox (Angelina Jolie) upp i ett snabbköp. Där finns även en man som av okänd anledning försöker döda Wesley. Fox räddar grabben och det blir bijakt och eldstrider. Det visar sig att Wesley är son till en av världens främsta lönnmördare, som själv blivit dödad. Wesley besitter ovetande samma skicklighet och behövs därför av lönnmördarsällskapet Brödraskapet, som leds av den gravallvarlige Sloan (Morgan Freeman). Trots att Fox är kvinna är om med i Brödraskapet... Nåja, mördarna håller till i en gammal textilfabrik, där de får sina uppdrag i kodform invävda i dukar, utskrivna av ödet (fråga inte). Wesley genomgår en hård träning och är snart oerhört skicklig han också - han lär sig bland annat att kurva pistolkulor så att de kan ändra bana. Han är redo för sina första uppdrag - men självklart visar det sig att allt inte är som det verkar (ingen överraskning för oss som sett TV-serien ALIAS).
Visst. Till stora delar är detta en blandning av MATRIX och tjoflöjtaction, med extremt utstuderade actionscener som bör tilltala en ung tonårspublik (och 40-åringar). Men samtidigt är filmen oväntat sadistisk och Brödraskapet känns som en fascistisk grupp. Nu brukar förvisso de filmhjältar jag gillar kallas fascistiska; Dirty Harry med flera, men i det här fallet blir det fel. Jag hade inte reagerat om detta handlade om The Punisher; en ensam hårding som sammanbitet drog fram och sköt skallen av bad guys så att hjärnsubstansen sprutar. Eller om det var en thriller i en hyfsat realistisk miljö. Men WANTEDS inramning är glassig, "kul" - och det funkar inte tillsammans med en del blodiga och sadistiska scener. Det tangerar osmaklighet ibland. Här finns en scen där Wesley ska tränas i prickskytte. Som måltavlor används döda, äldre människor, upphängda på köttkrokar. Jag hade accepterat detta om det var maffian som övade i en vigilantefilm. I WANTED funkar det inte. Det blir allt annat än kul. Fast jag läser på nätet att den tecknade serien är väldigt grafisk vad gäller sex och våld. Dessutom verkar Wesley ha något slags specialdräkt på sig.
Vidare är filmen alldeles för överarbetad vad gäller estestiken. I synnerhet de första tjugo minuterna, eller vad det kan vara, innan Wesley plockas upp av Fox, är påfrestande. Massor av panikattacker, slow motion, folk som pratar i slowmotion, Wesley svettas och bilden dunkar i takt med hans hjärtslag. Jag hoppades att inte resten av filmen skulle vara så här. Det styr upp sig när Wesley väl börjar träna lönnmörderi, men ibland blir det alldeles för utstuderat.
Men samtidigt är WANTED ofta hur häftig som helst. För jo, actionscenerna är extremt häftiga, och det är snyggt genomfört. Och det är alltid kul med vapenfetischism i actionfilmer, eller hur! Synd att WANTED inte innehåller så mycket närstrid, det är bara en fet mexikan med knivar som visar sig på styva linan på den fronten.
Jag vet inte riktigt vad jag tycker om James McAvoy. Han ser ut som Björn Kjellman och han är ju ingen actionsnubbe. Men samtidigt ska han ju föreställa en vanlig, trist typ som hamnar i en extrem situation, så han får väl ändå anses som passande i rollen. I vanlig ordning vet jag inte vad jag ska tycka om Angelina Jolie. Är hon skitsnygg eller ser hon bara konstig ut? Jag vet inte. Fan, jag skulle också vilja kyssa de där läpparna - men samtidigt ser hon ut att vara formgjuten hos Mattel. Morgan Freeman, som verkar vara med i alla filmer det här året, är Morgan Freeman. Han funkar, men går på autopilot. Lite överraskad blev jag när plötsligt Terence Stamp dök upp i en liten roll, honom gillar vi ju. Den feta kvinnan som spelar Wesleys chef på kontoret verkar hämtad ur en helt annan film. Eller ur en lokalrevy.
Danny Elfman står för filmmusiken, vilken inte är lika elfmansk som vanligt. Till eftertexterna spelas en bra låt som fick mig att stampa takten, men jag vet inte vad det var.
...Men visst är väl WANTED en ovanligt lam filmtitel? Och det finns hur många filmer som helst som heter likadant.
När jag såg filmen kände jag hur mitt betyg hela tiden gick upp och ner. Wow, jävlar i min låda, det här blir en fyra! Nä, vänta, vad är det här? Nä, det här blir en tvåa. Oj! Kolla! Hårdrock och shoot-outs! Det måste bli en fyra! Men vad nu, det där var väl inte så kul? Är det en tvåa ändå?
Så i slutändan hamnar jag på detta betyg:
(Biopremiär 12/9)
Mottagandet i pressen blev minst sagt blandat. Först har vi en etta i DN, sedan en tvåa i Svenskan, därefter treor i HD, Sydsvenskan och norska Dagbladet. En fyra i danska Politiken. Inget betyg i Kristianstadsbladet/TT, men väl en positiv recension.
Skrivet av Pidde Andersson 12 september 2008 klockan 00:54
