onsdag 1 mars 2017

Mer gammalt julmög

MUSSES KLUBBHUS: MUSSE RÄDDAR JULTOMTEN
Betyg: 0

BARNFILM, 2007 Regi: Rob LaDuca
I rollistan: Musse Pigg, Kalle Anka
Bonus: Spel (Buena Vista)

DIREKT PÅ DVD I princip tycker jag inte att en vuxen människa ska recensera filmer och böcker som vänder sig till väldigt, väldigt, väldigt små barn. Treåringar har en tendens att uppskatta de mest konstiga saker, bara det är något färgglatt som rör på sig (för att anspela på en replik i filmen "Vuxna människor"). Förvisso brukar jag vara rätt tolerant när det gäller dåliga filmer, men den här filmen gick inte att titta på. Det gick inte! Det var fullkomligt omöjligt! Det här är datoranimerat på billigast möjliga sätt. De tredimensinella figurerna ser alla ut att lida av ledgångsreumatism. Med jämna mellanrum vänder sig Musse till tittarna och säger "Kan ni säga..." vad han nu vill att ungarna framför TV:n ska upprepa, till exempel "julafton!". Allting i "Musse räddar jultomten" ser ut att vara tillverkat av plast. Antagligen är även regissören och manusförfattarna av plast. Det finns massor av bra Disneysamlingar med klassiska julfilmer. Välj en av dessa istället.


NU ÄR DET JUL IGEN 3
Betyg: 2

KOMEDI, 2006 Regi: Michael Lembeck
I rollistan: Tim Allen, Martin Short, Ann-Margret
Bonus: Bakomfilmer, bortklippta scener (Buena Vista)

DIREKT PÅ DVD Den amerikanska julen är svulstig. Svulstigast är den hos Disney. Jag vill minnas att den första "Nu är det jul igen" var rätt okej. Tim Allen spelade en självisk leksaksfabrikör som råkar ha ihjäl jultomten. Då tvingas han ta över som tomten, blir tjock och flyttar till Nordpolen. Tvåan har jag inga som helst minnen av, men tydligen gifte sig Allen i den. Nu är trean här, och då ska svärföräldrar komma på besök till Nordpolen. Nu vet de inte om att Allen är Tomten på riktigt och att det är Tomteland, så nissarna maskerar Nordpolen till Kanada - ganska kul, faktiskt. Martin Short är den bittre Jack Frost, som vill bli jultomte, så han lurar till sig rollen och bygger om tomtelandet till ett slags nöjesfält. Ganska märklig moral här, när Allen vill ha tillbaka den "traditionella" julen, som i den här filmen inte skiljer sig mycket från nöjsfältet. Nåja. Den här filmen är totalt harmlös, lite smålustig emellanåt och går säkert hem hos barn som gillar tomtar och glitter i mängder. Diabetiker bör undvika filmen. Peter Boyle har en mycket liten roll, han dog i december förra året.
Skrivet av Pidde Andersson 23 februari 2008 klockan 18:04