torsdag 2 mars 2017

DVD: Johan Glans - World Tour of Skåne

Stand up comedy brukar oftast vara ganska vedervärdigt. I synnerhet svensk sådan. Påfallande ofta är det mest pinsamt, på olika sätt. Antingen är ståupparna så in i helvete usla att man skäms å deras och alla andras vägnar. Eller så försöker de vara tuffa och fräna och rebelliska, vilket i de flesta fall resulterar i plumphet. Jonas Gardell sa en gång att skillnaden mellan svensk stand up och amerikansk, är att vi i den svenska även har med tragiken. Och det är väl det som är ett av problemen. Och det är även en av orsakerna till att Gardell får mig att spy.

Men så har vi killar som Johan Glans. Och här är det bara att inse fakta: grabben är jävligt rolig. Även när han dyker upp i ganska misslyckade TV-program, som MORGONSOFFAN på SVT, är han kul. Och som här, ensam på en scen i en knapp timme, är han fantastisk. Okej, nu är han ju skåning, så redan där har han ju flera pluspoäng och alla förutsättningar att lyckas. Apropå det, så berättar han om att han nyligen blivit far, och insett att eftersom han och hans flickvän flyttat till Stockholm, kommer ungen att prata Stockholmska. Vilket ju blir konstigt. Det är en grej jag också tänkt på. Nu har jag inga barn, men om jag hade det, skulle jag nog föredra att de talade ett annat språk, än en annan dialekt än skånska.

Nåväl. Den här föreställningen, inspelad i Helsingborg i våras, är skitrolig precis hela tiden. Faktiskt. Jag skrattade hela tiden, även åt de reprisskämt han klämt in.

Men vad är det för konstig bildkvalitet? Det ser ut som om showen är filmad på Super-VHS. Blekt och lite oskarpt. Och det ligger nästan hela tiden en suddig ram runt bilden. Besynnerligt.

Men så har vi då bonusmaterialet, och tittar man på det sjunker mungiporna. Dels har vi de tre uppvärmarna: tre andra ståuppare som babblar i ungefär en kvart var. Först ut av dessa är Marika Carlsson, och jag säger bara FY FAN. Urtypen för usel stand up comedy. Carlsson är så makalöst usel att jag… Nä, jag vet inte vad. Det känns som om hon blivit inkvoterad. Hon är tjock, hon är färgad, hon är kvinna - klart som fan att hon ska få ställa sig på en scen och vara lite tokig. Carlsson är från Lund, men har nu flyttat till Göteborg. Hon börjar sin kvart med att göra sig lustig över lundadialekten som hon tycker är ful. Hörru, Marika Carlsson - själv är du så jävla spansk i flabben att det inte finns någon som helst tvekan om varifrån du kommer! Hon kör även ett skämt om hur bra det är med Alzheimer. Ingen skrattar. Hon kommer av sig lite.

Därefter följer en som heter Fritte Fritzson. Han är inte särdeles kul, men han gör en rätt lustig imitation av en slampoet och en dansk TV-polis. Och sist kommer den medelålders Martin Svensson från Helsingborg. Nä, jag har aldrig hört talas om gubben. Han ser ut som en sådan där gåpåig kursledare som håller positivitetskurser för företag, en sådan där hurtig typ som uppskattas av vissa tanter. Han låter också som en sådan typ. Och han är lika rolig som en sådan. Det vill säga inte alls. Hemskt.

DVD-omslaget utlovar även en bakomfilm med Johan Glans och Henrik Schyffert. Filmen är med, men det är ingen bakomfilm. Istället är det något slags reportage som går ut på att Glans och Schyffert ska besöka ett spiddekagebageri, det tar en bra stund, men till slut hittar de dit. Jag kan inte bestämma mig om detta är genialiskt kul eller totalt misslyckat. Men även om jag inte gillar spiddekaga, skulle jag inte ha något emot att sitta i den där lummiga trädgården och dricka eftermiddagskaffe.

Så. Om showen hållit bättre bildkvalitet och jag sluppit bonuskomikerna, hade jag faktiskt gett det här högsta betyg. Skavankerna gör att jag sänker ett snäpp. Och man kan ju låta bli att titta på bonusfolket.







Skriven: 2008-11-10

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar