torsdag 2 mars 2017

DVD: Inside

INSIDE (Noble Entertainment)

Ofta tar DVD-bolagen i för mycket när de ska lansera filmer, i synner- het skräckfilmer. De utlovar mer än filmen levererar.

Men här har vi ett undantag. INSIDE. Jag vet inte varför, men Noble är ganska återhållsamma med sina varningar på omslaget. På framsidan står det "Den mest extrema psykologiska rysaren på många år". Förlåt? "På många år"? Hade jag skrivit copyn på omslaget, hade jag dragit till med "någonsin"! Och på baksidan står det med små bokstäver högst upp "Varning! Innehåller mycket obehagliga klipp!" Detta borde stå på framsidan - med tillägget "ENDAST FÖR HÄRDADE"!
En fransk skräckvåg är över oss nu. FRONTIER(S) är släppt på DVD; jag recenserade den här i bloggen. I Cannes i våras visades MARTYRS, vilken vissa ansåg var hårdare än INSIDE, vilket den inte är - kolla min Cannesblogg. Och nu har alltså INSIDE - eller À L'INTÉRIEUR som ortodoxa fans kallar den - släppts på DVD.

Jag såg INSIDE i Cannes förra året. Där visades den i en av de officiella sektionerna, jag minns inte om det var Directors Fortnight eller Critics Week. Jag missade galapremiären, men några polare var där. INSIDE gjorde skandal! Många i publiken lämnade salongen i panik. Folk skrek och höll på att svimma. Tydligen var det fantastiskt där inne!
Själv såg jag filmen på en marknadsvisning ett par dagar senare. Tyvärr var visades då en version uselt dubbad till engelska, vilket förtog en del av effekten; dialogen blev ibland ofrivilligt komisk.
Men ändå. INSIDE måste vara den hårdaste jävla skräckfilm jag någonsin sett - och jag har sett det mesta. Som en tysk bekant uttryckte det: "Now, that was a motherfucker, wasn't it?" Jag satt och vred mig i biofåtöljen. Det gjorde ont att se på många scener. Jag trodde inte mina ögon.
Förra hösten visades filmen på Fantastisk Filmfestival i Lund. FFF hade glömt att varna i katalogen, så publiken trodde att det var ännu en tjoflöjtskräckis. Jag var inte där, men enligt en av festivalarrangörerna blev publiken vitare och vitare i ansiktet och skönk längre tillbaka i biofåtöljerna.

De två unga regissörerna Alexandre Bustillo och Julien Maury hävdar att INSIDE är en psykologisk thriller och att den egentligen inte visar speciellt mycket grafiskt våld i bild. Tro dem inte!
Nå, vad handlar då den här filmen om? Det är mycket enkelt. En gravid kvinna, Sarah, råkar ut för en biloycka. Hennes pojkvän omkommer. Fyra månader senare är sitter Sarah hemma och sörjer sin kille - när det plötsligt dyker upp en främmande kvinna (spelad av Béatrice Dalle) i hemmet. Den mystiska kvinnan vill uppenbarligen något. Och det är inte något snällt. Det som följer är terror utan like. Ta betäckning när Dalle plockar fram den gigantiska saxen...

Grejen med INSIDE är att den flera gånger visar i bild sådant man tror att filmskaparna inte vågar visa. Den blodsöliga saxen dyker upp och man tänker "Det här kommer vi aldrig att få se i bild" - och så visas det. INSIDE är ultravåldsam och extremt blodig. Det är nog bara en effekt som ser billig och lite rolig ut; när en kille blir skjuten i huvudet som exploderar.
Vidare är stämningen i filmen påträngande och obehaglig. INSIDE är mörk, murrig och återhållsam. Ingen bombastisk musik, inga snabba MTV-klipp.
Efter att ha skrivit allt det här och påpekat hur ond och jävligt filmen är - för den är verkligen ond - kan jag ge mig fan på att vissa läsare hyr filmen och hör av sig och skriver att, nä, vaddå, den var ju inte så farlig. Tar jag i för mycket här ovan? I så fall - kan jag få ett exempel på en film som är ondare?

 

 


Skrivet av Pidde Andersson 23 augusti 2008 klockan 00:04

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar