torsdag 2 mars 2017

Bio: Vampyrer

Den senaste tiden har det pratats en hel del om den svenska vampyrvågen. Först FROSTBITEN, som kom redan 2006 - och eftersom jag var inblandad i den, avstår jag från att uttala mig om den. Sedan kom LÅT DEN RÄTTE KOMMA IN - vilken dock fick sin premiär uppskjuten till oktober, så jag återkommer till den då (fast jag har sett den). Och i fredags hade VAMPYRER premiär.
VAMPYRER, i regi av unge Peter Pontikis, är NonStop Entertainments första svenska produktion, och den är gjord helt utanför "systemet" - det vill säga, utan bidrag från Filminstitutet, lokala filmfonder och annat.
Jag tycker förstås att man ska stötta och uppmuntra sådana här initiativ, oavsett hur resultatet ser ut. Jag vill se fler svenska filmer i alla möjliga genrer. Om inte på bio, så på DVD. Fler unga regissörer måste få chansen att få göra vad de vill, om än med väldigt låg budget.
...Fast frågan är vad Pontikis och hans gäng vill med VAMPYRER. En fråga jag alltid avskyr, är "Men vad vill du med din film/bok/serie/musik?" - underförstått att det måste finnas en djupare mening och budskap och skit. Jag har själv fått frågan när jag skrev seriemanus. Vaddå, vad vill jag? Jag vill att den som betalat pengar för något jag producerat ska känna sig nöjd med köpet och gärna rekommendera det till andra. Jag vill att mina serier uppfyller de funktioner som önskas, det vill säga, skriver jag en gammal kommersiell serie för brödfödan, som 91:an, ska det kännas som ett 91:an-avsnitt - ett bra sådant. Jag vill prestera kompetent underhållning - och gärna bättre än konkurrensen. Några djupare baktankar och budskap har jag aldrig haft - därför blev det bisarrt när vissa recensenter läste in just djupare budskap i mina skräckseriealbum. Detta utnyttjade jag till senare serier, jag gjorde ett par serier med några medvetet obegripliga inslag, enbart för att kritiker skulle tro att det var symbolik och konst.
Men åter till VAMPYRER. I det här fallet undrar jag verkligen vad pojkarna vill med sin film. Vilken målgrupp riktar sig det här till? Döda? Pontiki verkar inte ha haft någon som helst baktanke, eftersom han inte verkar vilja underhålla, skrämmas, skapa spänning eller få publiken att skratta. VAMPYRER handlar om systrarna Vera och Vanja som dricker blod. I filmen förklaras det aldrig varför. Efter pressvisningen diskuterade vi just detta. Är flickorna vampyrer eller gillar de bara att dricka blod? Senare läste jag i pressmaterialet att de måste dricka blod för att överleva, således är de vampyrer. Men de har inga huggtänder, de kan vistas i solljus, de har inga övernaturliga krafter - det enda de gör är att dricka blod, vilket de gör genom att med fickkniv snitta upp halsen på folk.

I början dödar de en biker inne på en toalett på en nattklubb. Därefter jagar resten av de motorcykelburna tuffingarna flickorna. Men de två töserna tillbringar i stort sett hela filmen med att traska genom ett öde, snöigt Stockholm (som ser ut som vilken landsortshåla som helst i den här filmen) nattetid. Och ibland pratar de. De är gnälliga, Vera och Vanja. Den äldre systern har hittat en kille och vill lämna lillsyrran. De käbblar. De smyger in på en bio. Där visas Torgny Wickmans SKRÄCKEN HAR 1000 ÖGON. Publiken består av en person. Grabben i kassan reflekterar inte över att de två tjejerna aldrig köpte biljett när de kommer ut ur salongen. Därefter händer...ingenting. På slutet konfronterar de MC-killarna. Just det, filmen innehåller även en konstig scen där en av systrarna åker svarttaxi.

Jag vet inte vad för format de har filmat VAMPYRER på, men filmen ser för jävlig ut. Den är grynig och mörk, ibland ser man ingenting. Ofta går filmen i en spygrön nyans. De två tjejerna - som spelas av Jenny Lampa och Ruth Vega Fernandez - ser glåmiga ut. Jag såg dem på en fest på kvällen efter visningen, och de var jättesöta i verkligheten.
Ska man göra en händelselös vampyrfilm om två flickor - leave it to the master: Jean Rollin. VAMPYRER var den enda film jag såg på Filmdagarna i Malmö, under vilken flera i publiken lämnade salongen. Och då varar filmen bara 75 långa minuter. En biografägare kommenterade filmen så här: "Totalt jävla värdelös". Jag är lite förvånad att den faktiskt gick upp på bio i Malmö.
Jag är inte säker, men VAMPYRER kan vara den sämsta vampyrfilm som gjorts, just för att den är så otroligt meningslös. För att citera en gammal svensk recension av en militärfars: "Det här är ingen dålig film. Det är ingen film alls."
Bland de som tackas i eftertexterna finns Klubb Super 8 och SubDVD - och Nicolas Debot för ett extra särskilt tack.








(Biopremiär 5/9)
Snällast bland de svenska tidningarna, var nog Svenska DagbladetDagens Nyheter var inte lika snäll - men herregud, hur kan recensenten tycka att filmskrället är "fantastiskt snyggt" och att systrarna är "extremt snygga" med "smutsigt hår och tunga ögonskuggor"? Minst snäll var Sydsvenskan.
Skrivet av Pidde Andersson 8 september 2008 klockan 01:00