torsdag 2 mars 2017

Bio: Hancock

HANCOCK är ännu en film som av någon anledning inte pressvisades i Malmö, så jag tvingades gå på en vanlig, reguljär visning. Medan jag slog ihjäl tid på stan i väntan på att filmen skulle börja, träffade jag på den mustaschprydde serietecknaren Jimmy Wallin, som sa något i stil med "HANCOCK kan nog bara sammanfattas med ett ord: Cock".

Faktum är, att innan premiären i USA för några veckor sedan, hade jag inte läst ett skit om HANCOCK - jag visste inte vad det var. Filmtiteln är för trist för att väcka intresse. HANCOCK? Vaddå, HANCOCK? Hur lockande låter det? Och filmaffischen måste vara en av de sämsta jag sett. Först när jag såg den här och var på stan, och på håll, trodde jag att det var reklam för solglasögon - eller skidresor. När jag sedan såg affischen på lite närmare håll och konstaterade Will Smiths namn, förstod jag att det handlar om en film - och jag gissade på en film om en skidåkare eller bergsbestigare.

Men där sket jag mig allt på tummen. HANCOCK är en komedi om en superhjälte.

Mitt humör var väl inte det bästa när filmen började. Herregud, jag tror att jag hatar mänskligheten! Varför går folk på bio, när de av allt att döma inte bryr sig nämnvärt om filmen? Innan HANCOCK rullade det reklam och trailers i drygt tjugo minuter. Alltså blev filmen försenad, med det var förstås medvetet. Men under dessa tjugo minuter vällde det in folk. Och när filmen började, fortsatte det att välla in folk! Och istället för att sätta sig, stod de upp i bänkraderna för att första hälsa på sina polare, småprata och skratta lite. Idioter.

Nå - kom till saken, skanderar ni säkert vid det här laget. Hur är HANCOCK?

Okej, vingmuttern Will Smith är alltså superhjälten Hancock, som är osårbar, stark och kan flyga. Men ingen tycker om honom, eftersom han är ett rövhål som super kopiöst och demolerar allt i sin väg. Någon superhjältekostym har han inte heller; han kör med vanliga paltor, en ful mössa och solbrillor.

Under diverse omständigheter träffar Hancock på Ray (Jason Bateman), som jobbar med marknadsföring - och han vill bli Hancocks PR-kille. Något Rays fru Mary (Charlize Theron) inte gillar. Men Ray tar tag i saken, och Hancock gör sitt bästa för att bättra sig; han sitter på kåken, nyktrar till och så får han en tajt dräkt så att han kan superhjälta lite mer seriöst. Den hatade superhjälten ska bli den älskade. Men så visar det sig att det finns ytterligare en person med superkrafter här i världen...

HANCOCK är en film med problem. Den är nästan två filmer. Under första halvan är filmen en våldsam komedi, där Hancock mest är full, odräglig och slår sönder saker. Publiken i Malmö uppskattade detta, de skrattade och applåderade. Jag får erkänna att jag också skrattade några gånger; det var rätt kul när Hancock kastade upp en äcklig liten unge i luften, för att inte tala om en obetalbar scen där han bråkar med två grymma fångar, och kör upp den enes huvud i den andres röv. Right on!

Men sedan ändrar filmen spår. När Hancock skärper sig. Då blir det något slags mer "seriös" superhjältefilm - och inte en speciellt bra sådan. Och slutet blir direkt sentimentalt. Publiken slutade skratta. Jag undrade vad det var jag tittade på. Var det samma film? Suck.

Peter Berg är en väldigt ojämn regissör, han är mer intressant än bra. Och HANCOCK stärker inte hans rykte.

Jag gillar ju superhjältar. Det visas flera bra superhjältefilmer nu: IRON MAN, THE INCREDIBLE HULK - och nästa vecka kommer THE DARK KNIGHT, som har fått nästan osannolikt bra recensioner i USA. HANCOCK - som vad jag vet inte bygger på en serietidning - når dessa filmer till anklarna. Det här är en rätt vissen film och lär mest tilltala Will Smith-fetischister. Cock.

...Fast Charlize Theron är ju något alldeles makalöst snygg! 













Skriven: 2008-07-18

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar