onsdag 1 mars 2017

Amerikanskt, italienskt och japanskt

DEAD SILENCE
Betyg: 1

SKRÄCK, USA 2007 Regi: James Wan
I rollistan: Ryan Kwanten, Amber Valletta, Donnie Wahlberg
Bonus: Bakomfilm, alternativ öppning/slut, bortklippta scener (Universal)

DIREKT PÅ DVD På extramaterialet jämför producenten "Dead silence" med Mario Bavas klassiker från 1960-talet. Regissören pratar om hur kuslig den här spökfilmen är, eftersom den är återhållsam precis som de gamla klassikerna var. De två verkar inte ha sett sin egen film. "Dead silence" har alla förutsättningar att vara otäck; den handlar om en gammal kvinnlig buktalare som spökar, och filmen är full med dockor vilket i stort sett alltid är otäckt (jag tyckte att Staffan Westerbergs vidriga program var mycket otäcka när jag var barn). Tyvärr är "Saw"-regissören Wan ett riktigt klantarsle. Han fläskar på med effekter, snabba klipp, MTV-foto och liknande precis hela tiden. Det är sällan det händer, men jag övervägde att stänga av filmen halvvägs – det ska mycket till för att jag ska känna så inför genrefilmer. Se om "Det spökar på Hill House" istället.


THE SMUGGLER
Betyg: 3

GANGSTERACTION, ITALIEN 1980 Regi: Lucio Fulci
I rollistan: Fabio Testi, Ivana Monti, Ajita Wilson
Bonus: Trailers, filmografier, dokumentär om Fulci (Njutafilms)

DIREKT PÅ DVD En fördel med dvd: fula filmer blir snygga. Jag mindes "The smuggler" – en gång i tiden en väldigt eftersökt rulle – som rätt trist. Men så hade jag bara sett en ful, holländsk vhs-utgåva. Efter att ha sett om Fulcis gangsterfilm konstaterar jag att den är helt okej och klart underhållande. Gamle giallo- och westernhjälten Fabio Test är titelns smugglare i Neapel. Han hamnar i fejd med andra gangsters, som börjat smuggla knark. Fullt krig utbryter, gangstrar tas av daga en efter en och polisen (en polis heter förresten Tarantino) står maktlös. Testis fru kidnappas och våldtas, så då dödar Testi alla som är kvar. Eftersom det är skräcklegenden Fulci som stått bakom kameran, blir det ibland våldsamt värre. Alla squibs under eldstriderna är gigantiska, huvuden sprängs, bunsenbrännare används kreativt. Dock rätt dåliga effekter ibland. Snyggt foto och Fabio Frizzis bongobaserade ledmotiv är tufft.


ICHI THE KILLER
Betyg: 3

SPLATTERACTION, Japan 2001 Regi: Takashi Miike
I rollistan: Tadanobu Asano, Nao Omori, Shinya Tsukamoto
Bonus: Trailers, bakomfilmer, intervjuer mm (Studio S)

DIREKT PÅ DVD Nej, den här filmen heter inte "VARNING!", även om varningstexten på omslagets framsida är tre gånger så stor som titeln. Takashi Miike är en skum man jag inte skulle vilja möta i en mörk gränd. Produktiv är han också, i snitt gör han fem filmer om året. Han gör mycket direkt-på-dvd-dynga, men kan även dyka upp i Cannes. Mest känd är han för sina groteskt våldsamma filmer, som "Audition". Själv brukar jag sällan gilla filmerna. "Ichi the killer" har rykte om sig att vara det värsta av det värsta när det gäller filmvåld; en oöverträffad splatterorgie.
Visst, nu är jag en härdad, avtrubbad stackare, men det föreligger risk att man blir besviken om man förväntar sig en superchock. "Ichi" bygger på en manga – och filmen är ofta medvetet komisk, vilket gör att resultatet blir märkligt. Det hela handlar om något slags gangsterfejd, och plötsligt dyker den legendariske mödaren Ichi upp; en man ingen har sett. Ichi är känd inom yakuzan som en riktig slaktare.
Filmen börjar med brutal våldtäkt och misshandel (vilket aldrig är komiskt), varpå förtexterna skrivs i sperma! Därefter blir det bara vansinnigt. Men vad som gör att chockeffekten förtas, förutom humorn, är att effekterna bara ser ut som just effekter. Krokar genom hud, nålar i ansikten, tungor som skärs av ser inte realistiskt ut. Hela filmen är för snygg, den har en glättad, färgglad serietidningslook. Obehaglig stämning saknas. Och när folk klyvs och kroppsdelar flyger blir det mer tjoflöjt än vidrigt. Men självklart är filmen våldsam så in i helvete, se den inte om du har problem med ultravåld och sadism. Dock är detta nog det bästa Miike fått ur sig. Som splatteraction är "Ichi" helt okej, om än för lång.
Fotnot: I Cannes i våras och på Fantastisk Filmfestival förra månaden visades den franska rysaren "Inside". Det är en av de ondaste filmer jag sett; jag satt och skruvade mig i biofåtöljen, och publiken på FFF blev vit i ansiktet och sjönk ner i stolarna. "Inside" är betydligt värre än "Ichi".
Skrivet av Pidde Andersson 24 februari 2008 klockan 03:16

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar